Antalet företagsförvärv har under de senaste åren ökat kraftigt, men trots detta misslyckas flerän två av tre av förvärven, eftersom de inte uppnår de synergieffekter som var motivet bakomdem. Det blir allt vanligare att företag tar hjälp av konsulter vid ett förvärv istället för attgenomföra hela processen själva. Frammanad av internationella konsultbyråer introduceradesbegreppet Due Diligence (DD), företagsbesiktning, i Sverige i början av 1990-talet. HumanResource Due Diligence (HRDD) är ett begrepp som närmast innebär att de mänskligadimensionerna av förvärvet analyseras. Syftet med denna uppsats är att undersöka omkonsultföretag som hjälper företag vid förvärv använder sig av Human Resource DueDiligence, det vill säga en analys av humankapitalet, organisationskulturen och integrationen,alternativt om elementen belyses med andra genomförda analyser.En kvalitativ studie har genomförts där tre konsulter från olika konsultföretag har intervjuats:KPMG, PwC och Ernst & Young.

Syftet med uppsatsen a?r att skapa fo?rsta?else fo?r om och hur humankapital pa?verkar va?rderingen av kunskapsfo?retag vid fo?retagsfo?rva?rv. Vidare vill vi underso?ka vilka faktorer som styr humankapitalets va?rde.Va?r teoretiska referensram grundar sig i teori om kunskapsfo?retag, fo?rva?rv och va?rdering. Vi tittar a?ven na?rmare pa? Due Diligence och Human Resource Due Diligence som a?r tva? typer av fo?retagsbesiktningar.

Abstract                ?Due diligence - A resource demanding process?Date:                     June 8th 2012Level:                    Master thesis in business economics, 15 ECTSInstitution:           School of Sustainable development of society and technology, Mälardalen UniversityAuthors:                Erdinc Kirik                                  Pär Matsson                               11th January 1987                      31th May 1985Title:                      Due diligence - A resource demanding processTutor:                     Staffan BoströmKeywords:             Due diligence, the acquisition process, acquisitions, business valuationResearchquestions:              What are the main factors that Bank X, Nordea and Almi is focused on an examination of a due diligence for an acquisition, focusing on private limited companies?Does the approach between the various banks and Almi differ?Purpose:                The purpose of this paper is to create a checklist for private limited companies to use in the context of application for fundingMethod:                 The study was based on a qualitative study, based on primary data in terms of interviews in the subject of due diligence. Secondary data used in the study consisted of relevant literature and scientific articles.Conclusion:            The study showed that the respondents in general focuses on the same areas within Due diligence. The most important point which the respondents agreed on was profitability and repayment capacity. In overall, all elements in a Due diligence process that has an impact on profitability is important to examine.

In this thesis we will discuss the importance of human resource development in smaller companies and if it will change from when the Swedish economy was in an economic boom and later on came to be in a recession. We choose to use a more qualitative approach for this research in order to conduct a more in-depth study of five smaller sized companies located on Gotland, Sweden. In order to limit our research we had as an ambition to answer these following questions:? What obstacles are there when it comes to human resource development and knowledge transference within smaller sized companies?? What can simplify or enable human resource development and knowledge transference within smaller sized companies?? Does the teaching process change to a more tacit human resource development between co-workers when there is less room for conventional human resource development?The result of the research came to show that the biggest barrier, when it comes to competence development within smaller companies, is time. However, our research also showed that a majority of the companies has changed from a more external educational plan to a more internal educational plan which focuses on keeping the human resource development within the company.

Sammanfattning Syfte Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva den praxis som har utkristalliserats i ett urval av företag i samband med due diligence. Med utgångspunkt i beskrivningen är syftet sedan att utvärdera huruvida den finansiella due diligencen skapar ett mervärde för köparen jämfört med om han enbart skulle förlita sig på den externa redovisningen. Med mervärde avses här att nyttan av en due diligence är större än kostnaden för en due diligence. Metod Vår uppsats bygger på en kvalitativ undersökning där vi intervjuat fyra konsultbyråer och två företag som är frekventa köpare av due diligence tjänster. Intervjuerna kompletteras med litteraturstudier inom området.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera ett antal kunskapsföretags värdering av humankapitalet vid tänkbara företagsförvärv. Syftet är även att beskriva Human Resources Due Diligence och diskutera om detta begrepp/förhållningssätt kan tillföra företagsvärdering något. Vi har använt oss av deduktiv metod för att dra våra slutsatser. Primärdatan har insamlats genom fallstudier, dessa fallstudierna har genomförts genom semistrukturerad intervjuform. Vi grundar vår uppsats på teorier kring kunskapsföretag, humankapital, förvärvsprocess samt begrepp som Due Diligence och Human Resources Due Diligence.

           Bakgrund: Företagsförvärv har under den senare delen av 1900-talet uppvisat en stadigt uppåtgående utvecklingsriktning. För att minimera riskerna för ett misslyckat företagsförvärv genomför köparen en granskning av förvärvsobjektet, en så kallad due diligence. Syftemålet med en due diligence är att förvissa sig om att förvärvsobjektet inom rimliga gränser motsvarar det som köparen förväntar sig.Syfte: Att kartlägga om och i så fall hur, skillnader i utförandet av en due diligence föreligger mellan riskkapitalister och uppdragstagare. Identifiera huruvida det existerar ett gap samt hur det ser ut, mellan den normativa teorin och jämförelseobjektens utförande av en due diligence i praktiken. Förklara eventuella skillnader och gap med stöd av positiva teorier.Metod: I vår uppsats har vi använt oss utav ett positivistiskt synsätt och tillämpat ett abduktivt angreppssätt.

Purpose:Our purpose with this essay was to see how a health promotion initiative could be profitability and how human resource cost accounting could be used for decision making. Does it cost more than it taste? Method:We have been using qualitative interviews with politicians, human health developerand accountants in a municipality. We have also collected data from a university lecturer which shows numbers from the health promotion initiative and how it is been affecting the involved staff. Result:The result show us that the politicians, human health developer and accountants all want to introduce physical exercising at work.

Under 2010 var nästan var tredje VC investering i Sverige riktat till Life Sciences.Life Sciences är en bransch som täcker områdena bioteknik, medicinteknik, medicin och sjukvård. Branschen kännetecknas av att företagen arbetar mycket utifrån framtida förväntningar och ej framställda produkter. Därför är det viktigt för VC företagen som agerar inom Life Sciences att kunna identifiera den potential och de problem som kommer med en investering. För att bekräfta potentialen och problemen genomförs en due diligence. Due diligence är till för att finna styrkor och svagheter.

SammanfattningSyftet med vår uppsats är att jämföra den traditionella personalavdelningens roll med den moderna Human Resource Management-funktionen. Vi söker en definition på begreppet HRM och hur utvecklingen gått från den traditionella funktionen Human Relations till Human Resource Management. Vi vill se på de likheter och olikheter som kan finnas mellan begreppen och hur de påverkat personalfrågor. Vi utgår från ett anglosaxiskt synsätt men tittar utifrån ett asiatiskt perspektiv, för att se hur kulturella infallsvinklar kan påverka HRM. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av både empiriskt och vetenskapligt material för att få så korrekta svar som möjligt.

Changes in the workplace have led to new ways of organizing and structuring organizations. Organizations? desire to increase competitiveness, efficiency and flexibility has resulted in new conditions in the field of human resources. The new conditions have also created new roles and changing responsibilities for those working within human resources.The purpose of this study was to investigate how the implementation of Ulrich's model for HR transformation can impact on the human resource departments managerial support to first-line managers in the municipality of Uppsala. Today the municipality of Uppsala organizes its human resources based on the Ulrich's model, which divides the work into the units service center, the expert unit and business partners.

Law firms are defined as knowledge-intensive companies. Due to the dependency regarding the resource of knowledge among the firms employees and to the fact that they often are categorised as a type of professional service firm. The purpose of this study is to investigate the different types of profitsharingsystems as a form of reward with focus on the theoretical differences and effects of the True Partnershipmodel and the Stockholmmodel. In addition to these models we will look into the Human Resource processes of; recruiting, integration, retaining and development of employees. The main purpose of the study is to examine the theoretical level on how the profitsharingsystems effect different Human Resource processes and through the knowledge of these connections using this as an analogy when to analyse other law-firms and knowledge?intensive company?s.

Background: We have identified the combination of Knowledge Management and Human Resource Management as interesting because of this constellation has been mentioned scarcely in previous studies. There also seem to be some interesting correlations with personnel turnover.Aim: The aim of this study is to describe and understand the theoretically best combination of Human Resource Management and Knowledge Management, by creating a model. The model is also going to be tested empirically through consulting firms, to see if they meet the ideal combination. With this model we also want to describe in what way the different combinations of strategies will affect the personnel turnover.Definitions: A huge part of this study concerns the theoretical area Human Resource Management, which we have entitled HRM. Similarly, Knowledge Management has been entitled KM.Completion: The study is designed both as a literature review and as a comparative case study in which empirical data has been collected through qualitative interviews with four Swedish management consulting firms.Results: The best combinations of KM and HRM are according to this study that strategies should consist of a thoroughgoing personalization or codification.

En personalomsättning på 70 procent och en minskning av antalet sökande på 50 procent ledde till att Gröna Lunds arbetsgivarvarumärke ifrågasattes, eftersom ett starkt arbetsgivarvarumärke bidrar till ökad arbetslojalitet samt ökar arbetsgivarens attraktivitet.För att se hur Gröna Lunds Human Resource (HR) avdelning förmedlar arbetsgivarvarumärket internt gentemot säsongsansanställda, genomfördes intervjuer med HR-personal och personer i företagsledning samt bearbetades ett flertal dokument.HR kommunicerade arbetsgivarvarumärket i enlighet med teorier och tidigare forskning, ändå kvarstår problemen. Gröna Lund måste visa ett större engagemang för långsiktiga satsningar på sin personal genom att undersöka möjligheterna till utvecklingssamtal, utbildning och tillsvidareanställningar. Alternativt acceptera sin situation och lägga resurserna på att göra det bästa utav det..

Given a considerable increase in knowledge-based companies, the interest for measuring and valuing intangible assets, particularly human capital, has increased accordingly. Human capital has climbed the management research agenda as human assets make substantial contribution to the value creation in knowledge-based companies. Neither internal nor external financial statements reflect the value of an organization?s human assets. Against this backdrop, we find it interesting to explore how counting and controlling for human capital is devised.